Sommaren flög fort förbi,
Snart kommer höst och vinter här.
Ormen började att tänka:
«Jag har ingen päls på mig!
Alla djur har varm päls då,
Jag har bara hud – vad skam!»
Och hon sucka på kullen där.
Hennes tankar var så svåra.
Räven gick förbi så fin,
Röd päls bar hon på sin rygg.
Ormen fräste efter henne:
«Ah, hur önskar jag att den var min!"
Vargen hörde ormens suck
Och sa till henne: "Sluta skoja!
I en päls kan du inte simma —
Du skulle skada din kropp.
Päls behöver vi djur ha,
Vintern är för oss så svår.
Pälsen skyddar oss från köld,
Den är som ett skydd mot frost!
Men du sover under jorden
Under denna kulle här.
Päls behöver du inte alls,
Lika lite som mat när du sover».
I denna saga finns en lärdom:
«Avund är dåligt, min vän».
