Vad drömmer den lilla granen om i december
4 843

Vad drömmer den lilla granen om i december

Författare:
Lärorik och miljöinriktad originalsaga om julen och en liten gran som drömmer om att inte bli avhuggen inför högtiden, om hackspetten och vargen som bryr sig om de gröna träden, och om mormor och sonsonen som hjälper till att förverkliga granens dröm. Berättelsen för förskole- och lågstadiebarn lär ut omsorg om naturen och passar bra som godnattsaga och samtalsstund före sänggåendet.

Det var en gång… Nej, jag börjar så här: på skogsbrynet i en stor, magisk och vacker skog växte en liten fluffig gran. Hon växte omgiven av systrar och vänner, i kärlek och omsorg.

Mormor, men hur var det? Vem tog hand om henne? frågade den lille sonsonen.

Djuren och fåglarna, förstås. Och skogvaktaren tog också hand om de små granarna.

Mormor, hur tog han hand om dem?

Tidigt på våren, när snön ännu inte hade smält och blivit till bäckar, utan bara mjuknat som glass i värmen, planterade skogvaktaren små, små granplantor i marken.

Men mormor, marken är ju under snön. Den är ju kall.

Det är i sådan jord man planterar granar.

Imorgon går vi ut i köksträdgården och sätter ärtor! ropade pojken.

Avbryt inte mig! Vilken köksträdgård? Det är ju november, snön når till knäna.

Så granar får man alltså plantera, men ärtor inte?

Vad är du för en besserwisser, log mormor och fortsatte berättelsen. Djuren och fåglarna tog hand om de små granarna. Djuren försökte att inte bryta av grenarna, och fåglarna sjöng sina sånger.

Och vår lilla gran växte, och blev till en ung, vacker gran.

Vit, fluffig snö föll. Granarna klädde sig i vita pälsar.

En underbar morgon vaknade granen i mycket gott humör och sjöng en liten sång:

« På skogsbrynet står jag, den vackraste av alla,
Min vita pälsrock är den mjukaste i skogen.
I mitt hjärta brinner glädje, lycka och eld,
Och jag sjunger min sång för all världens inspiration».

Varför sjunger du så glatt? frågade hennes systrar. Det är ju inte sommar, och den varma vinden leker inte med oss. Det är tyst i skogen, det är kallt, och du har bestämt dig för att sjunga.

Jag är på gott humör, och därför sjunger jag…

Sjung, sjung, sa skatan som flög förbi, snart firar människorna jul. Skogshuggarna kommer till skogen och kommer att förstöra er, mina vackra. De lastar er i lastbilar och på släpvagnar och kör er till staden. Där plockar människorna isär er och bär hem er, en och en.

Hur då? utropade de unga granarna i kör.

Så här, sa skatan och satte sig på en björkgren och fortsatte. Människorna hänger färgglada prydnader på er och dansar kring er till musik. I den dräkten får ni stå i två veckor, och sedan bärs ni ut från det varma hemmet och slängs på tippen.

Vad? blev granarna rädda. Vi tror inte på dig!

Tror ni inte? Fråga då vem ni vill. Mina ord bekräftas av vem som helst, en hare eller en räv. Kvitt-kvitt, pip-pip, nu flyger jag. Det är ingen mening med att prata med er!

Åh, systrar, hur skrämmande! Ska vi dö? Får vi aldrig mer se sommaren? Får vi inte höra den unga bäckens sång? Får vi inte möta fåglarna som kommit tillbaka från varmare länder? Hinner vi inte höra näktergalens sång?

Så här går det varje år! Människorna fäller många granar i december! hörde de skatan säga när hon flög iväg.

Förbi sprang en varg.

Varför gråter ni, små granar? Vad är det ni sörjer? frågade den grå vargen.

Skatan sa att skogshuggarna kommer till skogen. De ska hugga ner oss, lasta oss i lastbilar och köra oss till staden. Där ska vi delas ut åt människorna. Vi får glädja dem med vår skönhet några dagar, och sedan kastas vi bort. Vi kommer att dö.

Jag vet, jag vet, sa vargen och satte sig på en stubbe. Men vad ska man göra? Ingenting kan ändras! Djuren gömmer sig genast eller springer längre in i skogen när skogshuggarna kommer. Alla är rädda för dem. Människorna har firat den här högtiden i många hundra år, och så behandlar de granarna. Jag kan inte hjälpa er.

Så sa vargen, och en tår rann nerför hans kind. Han tyckte synd om de unga granarna.

Då tittade hackspetten ut ur sitt hål i trädet:

Jag har hört era samtal, men jag kan inte heller hjälpa till, och ingen annan kan det heller.

Granarna grät ännu häftigare, och gula, kladdiga tårar av harts rann nerför stammarna.

Jag har hört att det finns ett sätt att rädda er, sa hackspetten plötsligt.

Vilket? Tala inte i gåtor, säg det snabbt! utropade de unga granarna glatt.

Om alla människor under sin julhelg satte upp konstgjorda granar, då skulle skogshuggarna inte röra er levande. De konstgjorda granarna slängs inte på tippen, utan packas i lådor och sparas till nästa år. Det här fick jag veta nyligen. Jag flög till staden, och där berättade sparvarna det för mig.

Precis! Vad bra! Men hur ska man få alla människor att sätta upp konstgjorda granar till julen och inte fälla oss?

Det går inte! Vi har inget att säga till om för människorna!

Åh nej, åh nej! grät granarna igen, och det gula hartset rann allt tjockare nerför deras unga stammar.

Alla människor måste själva vilja det här. Och alla vill inte, så vi får vänta. Tiden går, och kanske blir det så om femtio år. Att hoppas och vänta!

Låt människorna komma ut till skogen! sa en av granarna. Låt dem smycka oss här! Låt dem sjunga sånger och dansa runt oss.

Det vore bra, men alla vill inte åka ut i skogen på natten. Här är det kallt, och de har små barn… funderade hackspetten.

Systrar och vänner, vi får hoppas och vänta, sa en av granarna.

Det kommer att gå många årtionden innan er dröm går i uppfyllelse, avslutade hackspetten sitt tal.

Mormor, mormor, vi har ju en konstgjord gran, en blå, eller hur? utbrast den femåriga sonsonen glatt. Uppfyller vi redan granarnas dröm?

Vi försöker… Vår gran är femton år gammal.

Hur många granar har vi räddat då? undrade pojken förundrat.

Räkna efter själv, du kan ju redan räkna.

Mormor, så vi är duktiga!

Inte vi, utan morfar. Det var han som köpte granen. Gå in i arbetsrummet och säg till morfar att han är duktig! log mormor.

Sagan Vad drömmer den lilla granen om i december finns tillgänglig i FB2-format för telefoner, surfplattor, datorer och e-boksläsare.
Liknande sagor
Hur Kolobok sökte bekanta på internet
Hur Kolobok sökte bekanta på internet
Även Kolobok kan känna sig ensam. Därför bestämde han sig – jag ska registrera mig på en dejtingsajt. Så började allt. En modern lärorik saga om hur Kolobok sökte bekanta på internet
5 773 3
Hur haren och vargen bytte svansar
Hur haren och vargen bytte svansar
En lärorik modern saga om hur haren och vargen bestämde sig för att byta svansar. Vad kommer att hända?
31 909 3
Sagan om prinsessan och draken
Sagan om prinsessan och draken
En modern saga om en prinsessa som var väldigt, väldigt rädd för en skrämmande drake. Men en dag övervann hon sin rädsla och bestämde sig för att besöka honom... Och så fick hon en ny vän.
12 393 4
Sagan om de tre kakorna
Sagan om de tre kakorna
En gång sa kungen till sina döttrar - baka var och en en kaka till min födelsedag. Två av prinsessorna gjorde uppgiften, men den tredje kom tomhänt. Från denna saga får du veta varför
5 401 3

Vill du bli meddelad om nya sagor?

↑