Karaktärer:
- Röda Huvan – en flicka i en stilig keps
- Mamma – en medelålders kvinna som inte kan skilja pop-it från simple dimple
- Grå Vargen – en missbrukare, går inte till terapi
- Farmor – en söt och snäll gammal dam
- Farbror Stepan – en hederlig trafikpolis
En liten lägenhet i ett flervåningshus. Ett tonårsflicckas rum. På väggarna hänger affischer med Klava Koka. Flickan står framför spegeln och provar ännu ett outfit. En oversized tröja och skinny jeans. För att slutföra looken sätter flickan på sig en lysande röd keps.
Röda Huvan: Det här är verkligen stiligt! Alla kommer att bli chockade över min look!
Mamman tittar in i rummet. Hon märker att flickan håller på att göra sig i ordning.
Mamma: Vart är du på väg?
Röda Huvan: Till Klava Kokas konsert, mamma, jag berättade ju för dig.
Mamma: Jag minns inte det, men jag har ett uppdrag åt dig.
Röda Huvan: Ingen problem, berätta.
Mamma: Du måste åka till farmor och ta med henne några pajer.
Röda Huvan: Men det är ju på andra sidan stan, jag hinner inte till konserten!
Mamma: Om du slutar att spegla dig och skyndar dig, hinner du med allt.
Röda Huvan: Vad får jag för det?
Mamma: Hälften av pajerna är dina.
Röda Huvan: Varför skulle jag vilja ha de där pajerna? Du vet hur många kalorier de innehåller? Och jag är på diet. Mamma, du är verkligen crazy. Jag menar cash.
Mamma: Vad menar du med cash?
Röda Huvan: Cash, pengar, kontanter. Förstår du? Om du föredrar kan du överföra det till mitt bankkonto via mitt telefonnummer.
Mamma: Okej, okej. Jag överför pengar till dig, bara åk fort. Och prata inte med främlingar på vägen, var försiktig.
Röda Huvan: Jag åker inte buss, det är rusning nu. Jag beställer taxi istället.
Mamma: Som du vill. Hälsa farmor från mig, säg att vi saknar henne.
Mamman lämnar rummet. Efter några minuter får Röda Huvan ett SMS om att pengarna har överförts till hennes konto. Glad beställer hon taxi, tar på sig en röd dunjacka, Chelsea-stövlar, lägger pajerna i en midjeväska och springer ut till entrén för att vänta på taxin.
En grå Kia Rio kör fram. Huvan stiger in i bilen och håller pajerna på knäna. Föraren tittar misstänksamt på henne. Han sniffar.
Vargen: Flicka, flicka, vad heter du?
Röda Huvan: Jag heter Röda Huvan.
Vargen: Och vart är du på väg, Röda Huvan?
Röda Huvan: Till farmor, på andra sidan stan. Jag tar med henne pajer. Men jag är rädd att jag kommer för sent till konserten.
Vargen: Vilka pajer är det? De luktar gott, vad innehåller de? Kött eller kyckling?
Röda Huvan: Bara vanliga pajer. Kan du snälla sätta på musiken lite högre?
Bilen startar. Från högtalarna hörs låten "Om man går länge länge länge".
Huvan tittar ut genom fönstret, Vargen stirrar på och av på behållaren med pajer. Bilen kör fram till ett högt flervåningshus.
Vargen: Vet du, Röda Huvan, jag jobbar egentligen inte som taxiförare, det är bara min hobby.
Röda Huvan: Vi är redan framme, jag måste gå. Annars kommer jag för sent till konserten.
Vargen tittar elakt på flickan, hans ögon glänser med list. En elak plan har mognat i hans huvud.
Vargen: Så här är det, flicka, antingen lämnar du mig pajerna nu och går tyst till din farmor, eller så öppnar jag inte bildörren och du kommer för sent till konserten.
Röda Huvan: Det här kan du inte göra! Jag ger dig inte pajerna, min mamma bakade dem för farmor, inte för Grå Vargen!
Vargen: Om du inte ger mig pajerna, äter jag upp dig!
Röda Huvan behåller sitt lugn. Hon tänker snabbt på vem hon kan ropa på för hjälp. Medan Vargen är distraherad ett kort ögonblick trycker hon på bilhornet med all kraft och skriker.
Röda Huvan: Hjälp! Rån! Polis!
En trafikpolis, Farbror Stepan, går förbi. Han hör skriken från bilen och skyndar för att hjälpa.
Farbror Stepan: Medborgare Vargen, vad händer här?
Vargen: Ursäkt, chef, allt är bra, gå vidare.
Röda Huvan: Han ville råna mig och ta mina pajer! Och han låter mig inte lämna bilen! Jag kommer för sent till konserten!!!
Vargen: Ingen håller dig kvar, gå din väg.
Vargen öppnade dörrarna och Röda Huvan steg ur bilen.
Röda Huvan: Tack, Farbror Stepan, nu hinner jag både till farmor och till konserten! Och Vargen får de lägsta betygen för sin körning och jag skriver ett klagomål.
Farbror Stepan: Varsågod flicka, spring nu. (vänder sig till Vargen) Nå, min vän, ska vi blåsa i röret?
Vargen: Kan vi inte komma överens, chef?
Farbror Stepan: Jag är en ärlig polis, jag tar inte mutor. Så snälla, blås.
Vargen gör som polisen ber honom.
Farbror Stepan: Wow! Vem är det som har ätit vargbär och satt sig bakom ratten? Det är inte bra, vi måste fylla i en rapport.
Vargen: Varför blev jag bara inblandad i det här med Röda Huvan!
Slut.
