En gång planterade pojken Sasha och flickan Anya en plommonstens. När många år hade gått hade plommonet växt, precis som Sasha och Anya. De växte upp, sålde sitt sommarhus och åkte iväg. Men de sålde sommarhuset till elaka människor som skakade plommonet och bröt av grenar. Och en dag sprang en hare fram till plommonet och sa:
Vad är det som hänt med dig, plommon?
Plommonet svarade honom:
Elaka människor skakar mig, jag vet inte vad jag ska göra.
Haren sa till det:
Jag har en idé, bli ett gråtande plommon. Och om en elak människa äter ditt plommon, kommer hon att gråta.
Plommonet gick med på det och gjorde så.
De elaka människorna kom. De äter plommonet och gråter.
Man säger att än idag, om en elak människa äter ett plommon från det trädet, kommer hon att gråta.
